Laholms Golfklubb

Laholms golfklubb bildades den 12 maj 1964
Det var ett 20-tal intresserade Laholmare som träffades på ett informationsmöte på Laholms Stadshotell och fattade beslutet. Initiativet kom bl.a. från borgmästaren Axel Malmqvist som besökt England på slutet av 50-talet och kommit i kontakt med sporten. Han blev också klubbens förste ordförande i en styrelse med bagarmästaren Fredric Johansson, disponenten Lars Ekberg, överingenjören Göran Sandberg och bankkamrer Gunnar Karle som övriga ordinarie medlemmar. Som suppleant valdes rektor Georg Persson.

I Halland fanns dessförinnan endast 3 klubbar nämligen Halmstad GK sedan 1930, Falkenbergs GK sedan 1949 och Varbergs GK sedan 1950. Totalt fanns i Sverige vid denna tid 82 klubbar och 20.776 spelare.
Efter många år då mark för byggande av en bana försökte åstadkommas kunde nuvarande 18-hålsbana färdigställas på Vallens egendom. Man hade försökt komma åt mark i Snapparp och Nebo-området i Veinge. Samtidigt måste golfintresset hållas vid liv hos den lilla trogna skara som hoppades snart få börja spela. Drivande för att förverkliga projektet var framförallt Göran Sandberg som 1976 bl.a. medverkade till att en provisorisk 9-hålsbana kunde utnyttjas för spel tillsvidare.

Klubbens första pro var Edvard Jenkins från Wales, som kom till vår klubb från Sundsvalls GK 1974. Han höll till på en provisorisk drivingrange på nuvarande hål 18 där han gav både individuella och grupplektioner på lördagar och söndagar. Klubbens ordförande var nu arkitekten Svend Bögh-Andersen som fick styra en verksamhet med svag ekonomi och förväntansfulla medlemmar, innan ett banbygge äntligen kunde förverkligas och påbörjas 1976. Banans arkitekt var Jan Sederholm. Efter stor ideell medverkan och svåra arbetsförhållanden kunde entreprenören Kolmodin överlämna banan till klubben 1978. Första 18-hålsrundan spelades 13/8 1978. Antalet golfare var då i vårt land ca 80.000 och klubbar i Halland var 5 st. Först 1980 på våren ansåg dåvarande styrelsen och vår greenkeeper Ingemar Elström att banan var i sådant skick att den skulle högtidligen invigas. Detta gjordes av dåvarande SGF ordförande Bertil Westblad och klubbordförande Svend Bögh-Andersen.

Efter att banan var färdig fick stora insatser göras från medlemmarnas sida att få ett ökat medlemsantal och därmed en stabilisering av en tuff ekonomi. Svinga själv dagar, basarer, lotterier och fester användes flitigt med till synes i dag gott resultat. Fortfarande finns ett stort ideellt engagemang i klubben som gör att den är så trevlig att vara medlem i och för klubben framåt i utvecklingen.
Klubbprofiler
Profiler som måste nämnas som inte tidigare omnämnts och som varit av stor betydelse för klubbens utveckling till vad den är idag är Gundla och Sven Carlsson, Janet och Roland Klingstedt, Harry Stangenberg, Ulf Skarp, Lillemor Salomonsson, Bengt Sturesson, Kurt-Inge Knutsson, Åke Andersson, Carina Olsson, Per-Johan Diedrichs och Jan-ChristerAndersson. Dessa har medverkat i gamla styrelser och kommittéer under många år. Stora insatser har också gjorts från många andra inte här speciellt namngivna men inte glömda.

Klubbens medlem Fredrik Andersson-Hed är Laholm GK´s genom tiderna mest framgångsrika spelare. Säsongen 2010 var Fredrik´s främsta i karriären på Europatouren med bl.a en vinst i BMW Italian Open, en 2:a plats i BMW PGA Championship, en 6:e plats i WGC HSBC Champions och två 7:e platser i Avantha Masters och Celadna Czech Open. Tragiskt nog avled han alltför ung 2021

2016-2017 togs en Masterplanen för 18-hålsbanan fram av Christian Lundin i samarbete med bankommitténs medlemmar för att förbättra främst samtliga bunkrar på banan. Både vad gäller funktion, placering och utseende. Till säsongen 2021 var Masterplanen genomförd och samma år byggdes även en korthålsbana med 9 hål under ledning av Christian Lundin.

Embryot till det nuvarande klubbhuset utgjordes 1978-1981 av två stycken ombyggda Västkuststugegarage med carports. Flera om- och tillbyggnader har gjorts under åren och till säsongen 2024 gjordes en större ombyggnation av klubbhuset för att ytterligare modernisera och anpassa det för tidens krav.