Eksjö Golfklubb

Eksjö Golfklubb, en av Sveriges äldsta golfklubbar (nummer 23), grundades 1938 på initiativ av officerare vid stadens två regementen Klubben hade adressen Eksjö GK, Ing2, Eksjö i ansökan till SGF. Den första banan var en 9-hålsbana belägen på garnisonens övningsfält Ränneslätt.
Den första styrelsen bestod av tre officerare, en generalkonsul och en doktorinna, en fingervisning om medlemmarnas sociala hemvist. Under de första åren hade klubben 30–40 medlemmar, mestadels herrar och ett fåtal damer och juniorer. Efter andra världskriget ökade medlemsantalet till 60 och fortsatte att växa, och nådde 200 medlemmar i slutet av 1960-talet.
Den ursprungliga banan på Ränneslätt var enkel, med korta hål och greener som klipptes för hand. Banan utvecklades dock gradvis med medlemmarnas hjälp och nådde under 60-talet en jämförelsevis god kvalitet. Möjligheterna att bygga ut banan var dock begränsade.
Drömmen om en 18-hålsbana blev verklighet med banan på Skedhult, designad av golfarkitekten Anders Amilon och invigd 1976. Banan har sedan dess förbättrats kontinuerligt, med bevattningssystem och nya utslagsplatser. Idag är Skedhult-banan en naturskön pärla med hög kvalitet, mycket uppskattad av besökande spelare.
Vid invigningen av den nya banan 1976 hade klubben nästan 400 medlemmar, vilket markerade starten på en golfboom i Eksjö. Toppen nåddes under 80-talet då klubben satte ett tak på 1 000 medlemmar. Genom konkurrens från nya klubbar i angränsande kommuner har medlemstalet stabiliserats mellan 700 – 800 medlemmar.
Eksjö Golfklubb har främst fokuserat på sällskaps- och motionsspel, men har haft några framstående spelare, framför allt Pierre Fulke, Ryder Cup-spelare 2002, som bäst 23:a på världsrankingen och idag en av Sveriges främsta banarkitekter. Bland klubbens damer bör Birgitta Werneskog-Ljung nämnas, klubbmästare 12 gånger, medlem i R&A och idag (2024) ordförande i världshandicapkommittén.